Vixit dum vixit laetus

När jag gick hem innan idag passade jag på att gå igenom kyrkogården på söder. Det var häftigt, har aldrig gått där innan. Mäktigt på nåt sätt, som om alla dödas historier hoppar på en och håller en fast. Direktörer, banktjänstemän, borgmästare, fint folk. Funderar på hur högt ansedda dessa personer måste ha varit för att ha råd med dessa stora fina gravar. Bara borgarpack hela högen haha. Fastnade för en fras som stod på en jättelik sten, vixit dum vixit laetus, lät spännande. Undrar vad det kan betyda? Ska gå tillbaka nån dag och filosofera mera.