24 januari 2008

i snabbköpet

Hugger en påse tekakor och går raskt mot kassan. Det var kört redan innan jag gick tänkte jag, 2 bollars underläge blir tufft att ta igen, här nere går jag med alla andra som är lika intresserad av handboll som jag är flyger en tanke förbi. Trängs med en kille vid tidningshyllan som verkar överaktiv, eller kanske narkotikapåverkad, ja jag vet inte, plötsliga ryck med huvudet och en kropp som gungar fram och tillbaka samtidigt som han utbrister sin förtjusning över det han står och gratisläser. Struntar i tidningen. Precis innan jag passerar kyldisken svänger en kille i rullstol runt hörnet på ett hjul med en toppad kundkorg, shit, ökar takten för att glida om honom lagom fram till kön i den nu enda öppna kassan, han vrider på huvudet och ger mig en stressad blick, han grymtar till och får upp farten i den där rullstolen. Jag glider in bakom och låtsas som ingenting, funderar på om jag precis blev utnyttjad av en kille bara för att han är handikappad. Nåja. Hade jag inte kommit sist i kön hade jag kanske missat killen som var ute och storhandlade i badshorts och munkjacka. Livets vägar äro outgrundliga. Kommer in i hallen och hör tv:n som står där och brummar fortfarande, 30 sekunder kvar av matchen och två måls underläge, ställer mig i köket och brer ett par mackor medans Sverige åker ur ytterliggare ett mästerskap.


city

Inga kommentarer: