01 december 2010
Reflektioner om vuxenhet
För några skor sedan har jag börjat knyta rosetter istället för att knöka ner snörena längs sidorna på skorna. Det har inte varit ett alternativ innan, det såg fult ut, och vuxet. Nu, och sedan en tid tillbaka, känns det precis tvärtom. Att knöka ner snörena nu är inte ett alternativ, det ser slarvigt ut. Är det mina omgivningars förväntningar som får mig att ändra beteende, eller är det bara den tunna linjen till vuxenlivet som har passerats? Jag vet inte.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Du börjar bli vuxen tror jag. Jag har gått samma öde tillmötes...
Härligt filosofiskt. Det kanske är dina förväntningar på omgivningen som ändrats. En möjlighet...
Ja eller både och kanske?
Skicka en kommentar